En kontigenstabell är en metod för att testa sambandet mellan två
kvalitativa variabler på datanivån nominaldata eller ordinaldata. En
kontigenstabell hypotestestas med hjälp av Chi-2 fördelningen som
kan användas för alla datanivåer utan att populationerna behöver
vara normalfördelade. Förväntade frekvenser i en kontigenstabell
beräknas enligt följande:
Förväntade frekvenser:
Radtotal*Kolumntotal/Tabelltotal
Hypotestestning av kontigenstabell
1. Ställ upp nollhypotes och alternativ hypotes
En nollhypotes ställs upp med syftet att den skall testas. En
nollhypotes betecknas med H0, där H står för hypotes och
0 för ingen skillnad. En nollhypotes innebär att en
populationsparameter inte skiljer sig från det uttalade värdet. En
nollhypotes kan antingen förkastas eller inte förkastas, en
nollhypotes förkastas endast om vi kan visa att den är falsk. Den
alternativa hypotesen är den hypotes som accepteras om vi förkastar
nollhypotesen och därmed kan bevisa att nollhypotesen är falsk.
H
0: Det finns inget samband mellan gymnasiebetyg och universitetsbetyg
H
1: Det finns ett samband mellan gymnasiebetyg och universitetsbetyg
2. Välj signifikansnivå
Signifikansnivå är sannolikheten för att förkasta nollhypotesen när
den är sann. Det går att välja vilken signifikansnivå som helst
mellan 0 och 1, det vanligaste är att använda 0,05 (5%), 0,01 (1%)
eller 0,1 (10%). Signifikansnivån måste bestämmas innan en
beslutsregel skapas. När man genomför hypotestestning kan man råka
ut för två typer av fel, Typ I fel och Typ II fel. Typ I fel innebär
att vi förkastar nollhypotesen när den är sann. Typ II fel innebär
att vi accepterar nollhypotesen när den är falsk.
3. Beräkna testestimat
Testestimat är ett värde som har bestämts från urvalsinformation och
som används för att bestämma huruvida vi skall förkasta
nollhypotesen eller inte. Det finns många olika testestimat, Z, t, F
och X^2.
X
2 = ∑((f
0-f
e)^2/f
e)
där:
X
2 = Chi-2 värdet
f
0 = Observerad frekvens i en cell
f
e = Förväntad frekvens i en cell
∑ = Summa
k = Antalet celler
4. Formulera beslutsregeln
Beslutsregeln är en regel som stipulerar när nollhypotesen skall
förkastas och när nollhypotesen inte skall förkastas. I
beslutsregeln finns ett kritiskt värde. Ett kritiskt värde är ett
X
2-värde som har fastställts utifrån signifikansnivån och
antalet frihetsgrader. Antalet frihetsgrader är, (r-1)*(c-1),
där "r" står för antalet rader och "c" står för antalet kolumner. I
vårt exempel enligt punkt 3 är det 3 rader och 2 kolumner vilket ger
2 frihetsgrader ((3-1)*(2-1)). X^2-värdet hämtas från en
tabell över Chi-2 fördelning.
Beslutsregel, 5% signifikans, 2 frihetsgrader, höger-svans
Förkasta nollhypotesen och acceptera alternativhypotesen om X^2-värdet
är större än 5,991. Förkasta inte nollhypotesen om X^2-värdet
lika med eller mindre än 5,991.
5. Ta ett beslut
Det sista steget inom hypotestestning innebär att man skall ta ett
beslut huruvida nollhypotesen skall förkastas eller ej. Vi har
beräknat testestimatet (X^2) till 17,5 enligt punkt 3
ovan, detta värde är högre än det kritiska värdet om 5,991. Vi
förkastar därför nollhypotesen och accepterar alternativhypotesen om
att det finns ett samband mellan gymnasiebetyg och
universitetsbetyg. Vi har kommit fram till att det finns ett
signifikant samband mellan gymnasiebetyg och universitetsbetyg på
signifikansnivån 5%.
Behöver ditt företag låna pengar? Hos Krea kan du jämföra olika företagslån helt kostnadsfritt.
Klicka här och gör en ansökan redan idag, det är gratis och
inte bindande. Du får låneförslag inom 48 timmar.
Vill du sänka dina levnadsomkostnader? Hos Zmarta kan du spara pengar på privatlån, bilförsäkring,
hemförsäkring, elavtal, bolån och företagslån med mera.
Klicka här och bankpressa dina lån idag, du kanske även hittar något annat att spara pengar på.
Låna upp till 500 000 kr utan säkerhet! Komplett Bank erbjuder ett flexibelt lån med en nominell ränta mellan 4,9 och 19,9 %,
klicka här för att ansöka idag.
Du kan betala av på lånet när du tycker att din ekonomi tillåter det och du får använda pengarna till vad du vill.